Hejhej
Skrev lite i inlägget från igår om hur idag är 7 år sen Calcifer adopterades! Så tänkte att när man ändå har nämnt det så kan man ju skriva lite mer :)
Jag fick calle idag för exakt 7 år sen två dagar innan min födelsedag, han hade blivit inlämnad på djurbutiken en vecka innan efter att troligtvis blivit övergiven. Jag blev kär sekunden jag såg honom! De sökte efter ägaren men ingen hörde av sig så då fick han bo hos mig :D blev överlycklig!
Eftersom hans förflutna är helt okänt för mig så har det haft sina svårigheter och han har alltid varit lite tillbakadragen men älskar honom med hela mitt hjärta
Och att nu få dela den här kärleken för lilla Calcifer med Sebastian har varit helt underbart (för han älskar verkligen den kaninen)
Vi diskuterar jämt hur vi kan göra tillvaron bättre för lille herren och ja det känns bara så bra :) Tyvärr kunde vi inte fira med honom idag för det blev dop istället men imorgon så!

Ha det så bra nu :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Är jag tillbaka? Vet vem! Eller det kanske jag vet haha. Nä, men jag insåg att det var ett tag sen förra inlägget och har väl ingen annan anledning för det mer än att jag tappade intresset. Vet inte om jag ska börja blogga igen men kanske!    ...

Tjolahoppsan, nu vart det ett tag sen jag la upp något här och det finns nån ingen annan anledning än att jag inte orkat eller hittat inspo för inlägg. Vet liksom inte längre vad jag vill få ut av att blogga heh men om jag nu skulle försvinna här ett...

Så idag var första dagen på nya jobbet avklarat... Vet inte riktigt vad jag tycker om det än, allt liksom hände så fort och allt är så nytt- känns typ overkligt efter att ha varit icke arbetande i ca 8 månader och nu har jag ett jobb som verkar väldi...

Hejhej, Så idag var lite av en berg-o-dalbana! Jag fick ett samtal kort efter jag vaknade upp och det var från en rekryterare för ett lager-jobb jag ansökte förra veckan, hon gillade vad hon hörde på telefon och därefter boka en arbetsintervju samm...

Halloj, jag skulle nog säga att de senaste två åren har jag spenderat som mest tid att verkligen granska och utforska vad det innebär för mig att vara autistisk. Förr brukade mitt tankesätt vara att ja, det är min diagnos och det är inget mer med det...