Ja, som jag skrev tidigare så skedde en liten incident under helgen. Det började med att ett litet område av min arm blev röd och började klia vilket jag bara played off som lite eksem och tänkte inte mer på det.

Men under kvällens gång så spred det sig och min hud blev alldeles rödprickig och svullen, skickade en bild till mamma som sa att det såg ut som loppbett så antog att hon hade rätt och sökte ingen vidare hjälp (även om jag uppenbarligen borde men lätt att vara efterklok!) 

Bristen av märken på min pojkvän efter att ha spenderat en hel natt tillsammans gjorde oss misstänksamma, borde inte han ha bett också? Så till slut ringde jag 1177 och de föreslog att vi åkte in till jourcentralen (enda som var öppet) och fick därefter hjälp där. Tog sin tid innan svullnaden försvann dock och varken jag eller läkaren vet vart min reaktion kom ifrån så jag kommer vara paranoid livet ut.

Men utöver det så illustrerade jag hela upplevelsen av händelsen!

 En timme senare:

Bye

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Är jag tillbaka? Vet vem! Eller det kanske jag vet haha. Nä, men jag insåg att det var ett tag sen förra inlägget och har väl ingen annan anledning för det mer än att jag tappade intresset. Vet inte om jag ska börja blogga igen men kanske!    ...

Tjolahoppsan, nu vart det ett tag sen jag la upp något här och det finns nån ingen annan anledning än att jag inte orkat eller hittat inspo för inlägg. Vet liksom inte längre vad jag vill få ut av att blogga heh men om jag nu skulle försvinna här ett...

Så idag var första dagen på nya jobbet avklarat... Vet inte riktigt vad jag tycker om det än, allt liksom hände så fort och allt är så nytt- känns typ overkligt efter att ha varit icke arbetande i ca 8 månader och nu har jag ett jobb som verkar väldi...

Hejhej, Så idag var lite av en berg-o-dalbana! Jag fick ett samtal kort efter jag vaknade upp och det var från en rekryterare för ett lager-jobb jag ansökte förra veckan, hon gillade vad hon hörde på telefon och därefter boka en arbetsintervju samm...

Halloj, jag skulle nog säga att de senaste två åren har jag spenderat som mest tid att verkligen granska och utforska vad det innebär för mig att vara autistisk. Förr brukade mitt tankesätt vara att ja, det är min diagnos och det är inget mer med det...